Nu tänker jag int vara tyst mer. . Börjar bli trött på att bli behandlad så man får på gång bli besviken.. Har den senaste tiden upplevt att endel personer runtomkring en har gjort mig väldigt besviken.. Sommaren har tydligen blivit en sån tid som man tydligen "it duger till nå".. ja så känns de..
Man har försökt visa att man brytt sig o hållt kontakten men de tyx it vara tillräckligt. . Skall endel personer alltid vara den personen som skall ta o tåla allting får ja fråga mig själv många gånger? Tydligen skall jag och mången andra också tåla en massa skit som innerst inne sårar en massa.. Kan int bara förstå hur man teks o sen påstå att man bryr sig?
Man har tillexempel fått höra att de sku va så roligt att göra nått roligt tillsammans med dig.. okej ha man tänkt o försökt ordna nåt roligt.. Men då de kommer ti kritan så kommer de en massa vita lögner och dåliga ursäkter att man int har ens tid o ses..Men konstit hur man senate samma kväll,dag ser hur endel personer då gör det man kanske hade planerat men med några andra och sällskap som erbjöds dög int.. Och man kunde inte ens fråga om man ville va me? De roliga e väl det att dessa personer int förstår att man nog fattar vad de egentligen innebär.. Känns som om man ibland lever i lågstadie igen där endast vissa personer duger vid vissa tillfällen..
Säger int att jag själv e perfekt på någo vis.. Men sku va intressant o veta varför endel personer tror att de har rätt o behandla en hur som helst..
Ärligt sagt.. Sådana situationer äter ens självförtroende långsamt..
O en liten påminnelse för alla läsare.. Syftar int på specifika personer utan som många gånger tidigare nämnt så skriver jag om situationer hur jag upplevt dem och tankar kring dem!
