Att hålla känslor inom sig..

Alltså som jag var medveten om så har jag fått en massa feedback över mina senaste blogginlägg.. Men det som jag personligen upplever mest konstigt är att jag borde vara tyst.. Allt detta som jag skrivit borde jag ha hållit för mig själv och inte pratat om med någon alls. Varför? Varför va de enda som kom upp i mitt huvud.. Visst är det grymt då jag läser om mina inlägg men varför skulle jag borde vara tyst? För det är jag medveten om i alla fall att jag inte skulle ha skrivit eller ja pratat om dessa saker så skulle mitt psyke högst antagligen vara på botten och jag skulle knappast orka med vardagen överhuvudtaget..

Visst kanske det är saker jag "borde" vara tyst om.. Men hur många där ute är inte tysta o. tror att ett sådant liv är tillåtet.. Snälla tro på er själva och släpp det där.. Det svider ett tag.. Ja jag vet inte hur länge men jag har redan börjat gå vidare.. Kanske för att jag varit så öppen. Hoppas att det är på grund av det. Ja jag vet inte... Men att vara tyst och hålla det inom sig själv.. Det fungerar int rikit så.. Man har blivit så nertrampad både fysiskt och psykiskt en lång tid att självförtroende är på botten.. Man tror verkligen att man inte är värd något mer.. Då jag öppnade mig och skrev och prata om dessa saker.. Ja då insåg jag hur många jag har runtomkring mig som älskar mig, som stöttat mig och trott på mig.. De har även visat att jag är värd så mycket mer och att jag är bättre än vad jag själv tror.. En dag i taget så går det.. Men alla måste hitta sitt eget sätt att gå vidare..

Visst som tidigare jag har skrivit har jag inte heller varit perfekt.. Men vi är alla enbart människor.. O. om inte folk visste så har människan känslor.. Man gråter, är arg, skriker, skrattar och har roligt.. Det är normalt.. Bara för att man visat sin omtänksamhet, blivit arg och ropat till är man inte värd att bli illa behandlad.. Känslor är något vi alla har och i alla situationer kan man inte heller hantera dom sådär bara.. Vem ha inte brustit i gråt av lycka utan att kunna stoppa det? Vem har inte nångon börjat skratta vid fel tillfälle? Ja.. Vi är säkert många.. Men det är väll normalt?? Det tycker jag.. 

Vet int mer va ja ska säg.. Folk får döma mig och tycka jag e konstig som är så öppen med allt.. Men jag kan ta konsekvenserna och kritiken för det! Ta hand om er <3